Kommunen förvärvade marken genom Järvfältsavtalet 1966. Exploateringen av området satte nu fart och storstaden kom att sätta sina spår i landskapet. Idag finns tydligen kontraster i mötet mellan resten av en gammal lantbruksbygd och det nya hårdexploaterade IT- och bostadsområdet.

När man idag närmar sig Kista med tunnelbana så möts man av modernt pulserande område. Miljonprogramsbostäder träng med nyare bostäder och stora områden med moderna kontorsbyggnader.
I Kista ligger nu det största IT- område i Sverige och det har skapat en dominerande karaktär för hela stadsdelen. Mitt i all denna moderna bebyggelse ligger Kista gård som ett dokument över områdets långa tradition av jordbruksbygd.

I en situationsplan från 1971 ser man vilka byggnader som fanns på gården då.
Numreringen på situationsplanen är den som fortfarande används i denna rapport. 1971 fanns sexton hus till skillnad från dagens åtta

Byggnader på gården 1971:
1. Huvudbyggnaden från 1852 som fortfarande finns kvar.
2. Flygelbyggnad från 1893, ersatte två tidigare flygelbyggnader.
3. Källare, uppförd före 1760.
4. Tvättstuga, brygghus, bagarstuga och smedja, uppfört runt år 1800.
5. Spannmålsmagasin. Byggt på 1820-talet. Flyttat.
6. Smedja
7. Vagnslider garage, förråd, uppfördes troligen under 1800-talet senare hälft.
8. Arbetarbostad från 1830
9. Arbetarbostad från 1820
10. Ladugård, uppförd före 1893
11. Lada från 1938
12. Lada, 1800-talet
13. Bodar

Kista Gård
En by med namnet Kista finns omnämnd i arkivet sedan medeltiden. Denna by låg i Sollentuna inom nuvarande Norrvikens samhälle. Till detta Kista hörde en utgjord i Ärvinge i Spånga socken. Utjorden kom under 1600-talet att bli ett eget hemman och benämndes 1687 som Norrgården. Hemmanet kom senare att ta namnet Kista gård. Fördelen i namnet Kista kommer från ordet kvia eller kya. Ordet betyder inhägnad odling i skogen och sta är en äldre benämning för ställe/plats. Kista skulle därigenom ha betydelsen "platsen för kvian"

I närheten av huvudbyggnaden står fortfarande en runsten med inskrift från 1000-talet e.kr. Sigvind lät resa denna sten efter sin fader Egvid och sin moder Holmfrid, och Jovurfrid".
Runstenen är troligen flyttad under senare tid.

Den nu befintliga gårdsbildningen har sedan 1700-talet utvecklats och förändrats på ett karaktäristisk sätt efter skilda ägare och förutsättningar. Gården ligger i ett kuperat område och består idag av åtta byggnader. I brandförsäkringshandlingar från 1826, då gården ägdes av sejlaråldermannen i Stockholm Johan Fredrik Lieberdt, omtalas inte mindre än 25 hus.

Gårdens alla hus, utom manbyggnaden, var då rödfärgade. Många av dessa var rivna 1893.
Flera ekonomibyggnader låg nordost om huvudbyggnaden och bildade en kringbyggd gård
Med bland annat ladugård, stall, fårhus och oxhus. I trädgården fanns riktigt med fruktträd, bärbuskar och rabatter. Av byggnader knutna direkt till lantbruket återstår idag endast två, spannmålsmagasinet (hus 5, se situationsplan s. 9) från 1820 samt den stora ladan från 1938 (hus 11).

Gården hade olika ägare fram till år 1905 då ägandet gick över till staten och området började nyttjas som militärt övningsområde. Under denna tid arrenderades gården ut, men var även tillgänglig för de militära behoven. Under krigsåren 1939-1943 disponerades hela övervåningen i Kista gårdens huvudbyggnad av försvarets radiostation. 1955 lades lantbruket på gården ner. Den 18 april 1970 avslutades den militära perioder på Järvafältet.

På 60-talet planerades det för civil verksamhet, närmare bestämt bostadsbyggelse på Järvafältet. Kista gård bedömdes vara av sådant kulturhistorisk och miljömässigt värde att gården skulle bevaras. Ambitionen var att gården även i framtiden skulle ge en tillfredsställand uppfattning av en större gårds byggnadsbestånd. I hela planeringen för Järvafältet var tanken att Kista gård skulle bevaras och nyttjas som ett för allmänheten tillgängligt kulturcentrum.

På den södra marken inom gården är idag kolonilotter förlagda. I anslutning till dessa har på 1980-talet ett förråd med veranda uppförts.